Såhär!

Fast jag har en ganska mysig låda. Och så har jag ganska snygg outfit idag. Och så har jag lite svårt att koncentrera mig på pluggandet. Som vanligt alltså. Schärfung!

November-melankoli

Sista dagarna har världen varit grå och eftersom jag sover alldeles för länge på morgonen blir det svart om bara en liten stund. Det enda som syns utanför är gatlyktorna som lyser, det enda som hörs är bilarna som susar förbi.

Jag brukar alltid ha radion eller nåt annat ljud på så att det inte blir så tyst. Nu har jag börjat lyssna på "Sent i november" av Tove Jansson. Den är vemodig och melankolisk, precis sådär som november är. Filifjonkan håller på och städar och fejar efter sommaren. Putsar och gnor. Tills hon plötsligt trillar ut genom ett fönster, ut på taket och i några ödesdigra minuter måste övervinna sin svindel och ta sig in igen. När hon ligger på vindsgolvet igen och flämtar efter andan, ser hon världen med nya ögon. Att lampan i taken är röd som en solnedgång, med småsmå pärlbeklädda fransar. Hon undrar vad hon ska med allt sitt fina porslin till och bestämmer sig för att det var alldeles för länge sedan hon hälsade på mumintrollets mamma. (Viktiga beslut ska tas i en viss stämning.) Hemulen går också hemma i sin stuga och plockar och tänker att det enda han gör är att flytta saker från en plats till en annan. Han beslutar sig också för att bege sig till mumindalen. Han vill sitta på verandan och dricka kaffe och berätta historier med muminpappan.

Men i mumindalen är det också höst och alldeles annorlunda. En tjock grå dimma täcker världen och i muminhuset är ingen hemma.

Så känns det idag.
I min lite för stora låda.

Asså, 70-talet...

...måste ju ha varit grymt! Gröna vågen, ABBA och bruna manchesterbrallor! Så jäkla rätt! Jag hade kunnat tänka mig att testa!